ååh lite besviken på mig själv nu va, jag som tänkte gå å lägga mig tidigt även fast ja är ledig imorrn, jag ska ju faktiskt upp till tandläkarn så lär ta 10 bussen sen  hinna duscha å så innan också.
är aktiv med msn nu å planerar lite partyparty med kusinvitamin daniel i sthlm, så taggad å komma bort från det här nu så det finns inte!

en enda kväll, men ändå för mycket begärt. jag orkar egentligen inte ens bry mig längre. men jag, eller rättare sagt vi hade sett fram emot att det kanske för en gångsskull skulle kännas som förr igen. men det var nog en för hög dröm. kanske dags att inse att det inte blir som förr, att livet får gå vidare som det är, även om det var bra förr så har man väl de bra nu, men det kan alltid bli bättre. jag vet det! men man prioterar det man helst vill här i livet, så är det bara och det är inte mycket man kan göra åt. Vi har väl blivit för olika helt enkelt.. eller så ger vi det inte ens en chans, inte meningen att de skulle bli som det blev av det här men jag sa bara sannignen som jag känner, och inget annat. jag hade bara sett fram emot de, thats it. vi får leva i nuet men komma ihåg det förflutna, eller kanske ska säga saknar det förflutna lr va man ska säga, men det är precis vad jag gör. Hade inte tvekat på att spola tillbaka tiden för en stund å uppleva det igen, allt skratt, alla minnen som vi kommer ha med oss hela livet och hoppas på att vi kanske upplever det en gång till..